Fri programvara
Fri programvara är mjukvara som kan användas, studeras och modifieras utan restriktioner, eller med minimal restriktion enbart för att säkerställa att ytterligare mottagare också kan få dessa möjligheter. I praktiken, för att mjukvara ska kunna distribueras som fri programvara, måste den mänskligt läsbara formen ("källkoden") finnas tillgänglig tillsammans med en notis som ger nämnda friheter. En sådan notis är en fri mjukvarulicens, eller rent teoretiskt även en notis som förklarar att källkoden är släppt som public domain. Free software movement skapades 1983 av Richard Stallman för att göra dessa friheter tillgängliga till varje datoranvändare. Från det sena 1990-talet kom synonymer till fri programvara att växa fram, såsom open source (öppen källa) som är den vanligaste. Motsatsen till fri programvara är proprietär programvara eller icke-fri mjukvara. Fri programvara särskiljs från freeware som är gratis proprietär mjukvara. Användare kan oftast inte studera, modifiera eller vidaredistribuera freeware. Eftersom fri mjukvara kan distribueras fritt finns det generellt tillgängligt till liten eller ingen kostnad. Affärsmodeller med fri mjukvara baseras ofta på att lägga till värde såsom support, träning, modifiering, integration eller certifikation
De fyra friheterna
Ett program som utgör fri programvara tillåter sina användare dessa friheter:
* Frihet 0: Friheten att använda programmet för vilket syfte som helst.
* Frihet 1: Friheten att studera och modifiera programmet.
* Frihet 2: Friheten att kopiera programmet så att du kan hjälpa din granne.
* Frihet 3: Friheten att förbättra programmet och sedan offentliggöra dessa förbättringar så att de kommer allmänheten tilldel.
Linux, alternativt GNU/Linux, är ett fritt operativsystem som består av programmen från GNU-projektet,
kärnan Linux samt annan programvara. Det är ett av de mer framstående exemplen på vad utveckling med
fri programvara och öppen källkod kan åstadkomma.
En linuxdistribution är en samling programvara som förutom kärnan och GNU-systemet innehåller det som
behövs för att få ett komplett, fungerande datorsystem. Det finns ett stort antal distributioner skapade
av företag, privatpersoner och öppna projekt. Vissa distributioner är tänkta att användas på skrivbordsdatorer
och innehåller kompletta skrivbordsmiljöer med office- och multimediaprogram, andra är avsedda för servrar.
Det finns även speciella distributioner för mobiltelefoner och handdatorer.
Både Linuxkärnan och GNU-systemet är licensierade under GNU General Public License (GPL). Detta innebär att
programvaran får spridas fritt (gratis eller mot betalning) så länge källkoden görs tillgänglig och så länge
de distribuerade programmen fortfarande lyder under GPL. Även modifierade, utökade och förbättrade varianter
får spridas. Antagligen är detta en orsak till GNU/Linuxkombinationens framgång.
Liknande system, till exempel
BSD, har en licens som tillåter spridning av modifierade versioner men som inte kräver att dessa i sin tur
skall göras fritt tillgängliga. Linus Torvalds har i en intervju sagt att valet att släppa Linuxkärnan under
GPL var "det bästa han någonsin gjort".
En konsekvens av GPL:s tillåtande inställning till ekonomisk ersättning jämfört med villkoren för exempelvis
de flesta gratisprogram (freeware) är att många företag säljer delvis egenutvecklade distributioner samtidigt
som de gör mjukvaran tillgänglig gratis. I priset för den kommersiella varianten ingår ofta någon form av
support.
Operativsystemet kallas ofta kort och gott "Linux", även om "GNU/Linux" förespråkas av de som vill ge rättvist
erkännande åt GNU-projektet. Richard Stallman och Free Software Foundation insisterar på den senare termen och
har även en syn på fri programvara som skiljer sig något från den mer pragmatiska hållningen hos Linus Torvalds
och andra.
För människor
Ubuntu är operativsystemet som är utvecklat för människor! Det är enkelt och tryggt att använda och
innehåller alla program du kan tänkas behöva, oavsett om du använder det hemma, i skolan eller på jobbet.
Nya användare vänjer sig fort och virus och liknande otyg är i det närmaste okända. Ubuntu bara fungerar.
I världsklass
I Ubuntu finns från början flera program i världsklass. OpenOffice.org ger dig ordbehandling, kalkyl,
presentation och allt annat som du förväntar dig av en modern kontorssvit. Perfekt för skolan eller i
arbetet. Webbläsaren Firefox har du antagligen redan bekantat dig med. Bildredigeraren Gimp är ett
kompetent program för dina digitalbilder. Pidgin hanterar snabbmeddelanden och chatt, Evolution är din
personliga assistent med bland annat kalender och epost. Rhythmbox organiserar din musik, F-Spot ger dig
full koll på fotosamlingen.
Genom Ubuntu har man tillgång till förråd med ytterligare drygt 20.000 program, som du med bara några
musklick laddar ner och installerar automatiskt.
Gratis
Ubuntu är och kommer att förbli helt gratis. Ladda ner, använd och dela med dig av Ubuntu till vänner,
familj, i skolan eller i din affärsrörelse.
Välkommen till gemenskapen du också.